mitt röriga liv(del3)

hmm de va svårare än jag trodde det här med att komma ihåg hur allt va, så att ni ska kunna förstå...men jag gör mitt bästa!

så nu fortsättning.....

de va hårda ord att höra från den man ville dela sitt liv med, men jag ångrar inte ett enda ord jag sa å e stolt än idag att jag tog mod till mig att säga det.....vi krama om varann å lycko önska varann en bra framtid.....å där trodde jag att det skulle dröja länge innan vi sågs å hördes igen...MEN NEJ....det overkliga händer sånt som e så orättvist när man inte e förberdd på det en blixt från klar himmel.....vårat möte va på natten till söndagen på onsdag vid typ nio tiden på morgonen får jag ett sms  från S "pappa har åkt in på sjukhus, de tror det e hjärtinfarkt eller nått ringer sen..." aja tänkte jag de lät inte så farligt de kan man överleva å jag e väldigt iskall som person när det gäller känslor så brydde mig inte särskilt mycket....tills S ringer å säger att han e död, mitt ex svärfar e död en man som stått å tittat på vårat fotbollslag i tio år å vart min svärfar i 4 år e helt plötsligt död.....PANIK vad gör man S å jag ska inte ses mer har vi bestämt bara några dagar innan,som flickvän skulle det va en självklarhet vad jag skulle göra nu, åka hem!!! men nu va ju situationen en annan jag fråga S om hon ville att jag skulle åke hem till henne å hon svarar nej gör inte det för min skull, det e lugnt....som två tjejer i ett förhållande e man i första hand flickvän å sen i andra bästisar så det e det som e så tungt när man gör slut för man mister sin bästa vän som bara kan kolla än i ögonen å se hur man mår på riktigt......jag tog det som ett svek eller jag vet inte vad de e så svårt att beskriva å få ut i ord den känslan, för samtidigt som det e väldigt hemskt för dom så va det ju en person som dog som jag oxå stod väldigt nära särskilt i thailand fick vi ett speciellt band till varann..så att inte få åka hem kändes hemskt jag tjöt som en gris å jag som aldrig visar känslor allt bara brast....ringde alla hennes nära vänner som givitvis e min vänner oxå men hennes från början aaa ni fattar.... å fråga vad i helvete jag skulle göra åka hem eller inte....de sa olika bud men efter ett tag svalde S stoltheten å ringde å sa att hon ville att jag skulle åka hem...sagt å gjort tog tre veckor semester bums å satte mig på ett tåg hem till norrköping inget snack en självklarhet.....


fortsättning följer......

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0