faaaaaaannnn jag vakna nyss, jag försov  mig till innebandyn det får bara inte hända.....vad ska jag göra nu, ska man åkta dit med svansen mellan benen å ta sitt straff eller hmm ja det e nog det bästa usch hur lyckas jag alltid krångla till allting...

å mitt privatliv ska vi inte ens snacka om dokusåpan lever vidare e så trött på att alla andra ska lägga sig i ens liv å kommentera eller ge råd som de tror fast jag inte ens bett om det...vill jag ha det ber jag om det tack....trodde att flytta å börja om skulle bli lätt å roligt en utmaning jag behövde när jag tog beslutet...men jag lyckas vist röra till saker å ting ändå...ååå jag ska inte va någon annas magvärk  men just nu e jag det, jag vill ju bara att alla ska ha det bra.....ingen nära mig ska behöva må dåligt å speciellt inte p.g.a mig.... för att jag e velig.....

å jag skulle flyttat till norrland eller nått gömt mig lång inne i skogen där jag inte kan såra folk, eller varför inte bli nunna....???



kärlek ska inte va komplicerat säger folk, men om man träffar en person som gör en glad å bara får en att må så bra, men tidpukten man träffas e lite fel...så man inte känner sig redo riktigt....ska man bara ta dagen som den kommer då..eller vad........men jag mår ju så bra med dig i närheten å jag vill bara va där du är...blir galen snart.....
å så vill man inte säga för mycket..eller kan man säga för mycket ååå ni ser va e detta.... eller e det här som kallas kärlek..kanske....

aja va rädda om er....